Estoril - Cascais

Estoril och Cascais. En gång hyllad som Portugals Riviera, är idag en mix - skakad, inte rörd av tornprydda 1800-talsvillor, palmkantade gräsmattor, restauranger och strandcaféer. Dessutom mängder av hotellkomplex. Under andra världskriget var Estoril en tillflyktsort för spioner och exilkungligheter. Idag är Estoril känt bl a för sitt klassiska casino, som sägs vara förebild till Ian Flemings "Casino Royal".

 

Kustpromenaden är ca 2 km lång och sammanbinder Estoril med Cascais. Längs promenaden finns fina vikar med sandstränder. På promenaden går och springer massor av människor. En spännande utställning med olika konstinstallationer pågick också. Vi noterade att strandpromenaden och flera av husen och restaurangerna längs den blivit ordentligt uppfräschade sen vi var här sist. Det behövdes verkligen. Promenaden är idag ett tilltalande stråk.

Cascais är en gammal fiskeby som idag är en riktig charmig liten stad. Den gamla stadens bebyggelse i kombination med moderna hotell. Trevliga caféer, restauranger och engelska pubar. "Inkastarna", visst finns de, är sympatiskt trevliga och verkar inte bli sura om man går vidare till nästa ställe. En hel del svenskar och engelsmän blandas med lokalbefolkningen.

 

En liten promenad längs havet tog oss till ett ställe med höga klippor och fin utsikt, Boca de Inferno. Just ett inferno kan nog denna plats vara när stormarna från Atlanten väller in. Lite längre norrut ligger fyren Cabo Raso.

 

Kan tänka mig att nästa gång resan går till Portugal så blir Cascais basen istället för Lissabon. Lite omväxling kan förnöja. Då kommer en cykel att hyras. Omgivningarna och vägarna i denna del av landet inbjuder verkligen att färdas med tvåhjuling. Många stränder, badvikar och fyrar väntar på besök.